Löparknä

Ja ni, visst blir man lite lockad av vårvädret att ta sig ut på en löptur? Jag tycker egentligen inte alls om att springa, men den kommande månaden på året brukar jag alltid göra ett försök att komma igång. Hoppas innerst inne att jag ett år helt plötsligt ska älska det, o visst är det så man säger, att plötsligt händer det?


Därför känns det extra bra att svara på denna "högaktuella" fråga;


Hej!
Nu har ju verkligen löparsäsongen börjat på allvar och jag hade tänkt försöka komma igång med löpningen men redan på min första runda fick jag snabbt väldigt ont på utsidan vänster knä. Smärtan ökade med tiden och tillslut klarade jag inte av att springa pga smärtan. Minskade när jag började gå istället. Därefter hela tiden haft en molande värk i båda knäna men främst vä. Även i vila. Gör också ont när jag cyklar. Inte tagit mig ut på någon ny löprunda.

Tränar i vanliga fall lite innebandy samt lite gym och gruppträning/step. Under våren ibland känt av lite värk i knäna av och till men inte som nu.

Kan det vara ett så kallat löparknä? Vad kan jag själv göra åt det?

Tack på förhand!

mvh Sofia


Hej Sofia o alla andra löpare där ute!
Det låter precis som just "löparknä". Det är i praktiken en överansträngning av fästet för ett senstråk som heter Tractus iliotibialis också kallat Iliotibialisbandet.

Den korta muskeln som är i framkant av bandets fästzon är hos de flesta jättesvår att stretcha/komma åt. Man kan försöka sig på olika varianter av benkorsning men det är som sagt inte alla som kan få till just denna stretch beroende på hur muskulaturen sitter o hur rörlig man är, om man har ett annat lår som är ivägen etc.

Det man kan göra i form av stretch är att stretcha sätet. Både genom att pressa ner knät o även att dra knät mot motsatt axel.

För att jobba vidare med att förebygga besvären så är det givetvis viktigt att stretcha så att man är "jämn" fram/bak o insida/utsida av låret. Höftböjare o bål påverkar också löpsteget mycket.


Avseende träning så utöver löpteknik, så generell styrketräning. Många är starka i framsidan av låret men inte i baksidan (man behöver inte vara lika stark men ca 2/3 av framsida lårstyrkan bör man ha i baksida lår för att belastningen på knälederna ska bli så gynnsam som möjligt).


Som ni förstår är det ett ganska komplext problem. Att ta hjälp av en sjukgymnast eller PT som kan göra en löptekniksanalys o även testa styrka o rörlighet, kan vara en lösning om man inte får bukt med besvären på annat sätt.


Vill ni ha fler tips o råd är ni välkomna att höra av er.
Lycka till!

Korsbandsrekonstruktion

Frida ställde en fråga till mig för ett litet tag sedan, här kommer mitt svar, förhoppningsvis bättre sent än aldrig. Hon har flera frågor så jag svarar efter hand (mina svar i antikva, "rak stil").


Jag har några frågor till dig som sjukgymnast. 
Lite bakgrund, jag är korsbandsopererad sen 4 månader tillbaka där man gjort ett nytt korsband av två senor från hamstrings. Under fyramånaderstesterna förra veckan brast en av senorna, så nu har jag två kvar. Vad jag har förstått så kan inte senor hitta varandra igen och jag kommer aldrig ha mer än två senor som fäster hamstrings?
I ditt fall verkar det som att senorna gått av helt o då har de mycket svårt att hitta tillbaka (man ska aldrig säga aldrig när det gäller människokroppen men sannolikheten är mycket liten). Då senorna gått av har även kärlen o nerverna gått av o då har senan ingen väg att följa. Är det en del av en sena som gått av som finns det enstaka fall där senan hittar tillbaka, men även det är ovanligt. Som du kan se på bilden nedan är det ganska kraftiga senor som fäster hamstrings in mot underbenen o jag har svårt att tro att de tagit en större del av senorna. Jag tror o hoppas att du klarar dig på det du har kvar.

Jag undrar också lite om skillnaden på fästen och senor, en muskelbristning läker ut av sig själv men inte senorna?
Muskelfästen består av senor men till olika stor del. Vissa muskelfästen är senor en lång bit, exempelvis vadmuskulaturen som går via hälsenan, medans andra muskler har mycket kortare sena (knappt någon). På bilden nedan ser du hur det ser ut i just lårets baksida. Den största skillnaden är mellan muskel o sena. Muskulatur har riklig cirkulation (kärlförsörjning) o oftast är det bara några muskelfibrer som går av. De kan sedan följa de oskadade o hitta tillbaka (fast oftast kvarstår ärrvävnad o muskeln blir känsligare för nya bristningar).

Vad skulle då hända om alla senor lossnade då jag nu har två redan skadade och svaga senor som är sköra? 
Skulle alla senor gå av så får man ta nytt beslut om det är värt att operera igen. De senor du har kvar vet man ju inte huruvida de också är sköra. De kan ju faktiskt vara ganska starka. Det man skulle kunna göra vid en operation är att man leta rätt på den senändar som gått av o sedan "syr" man fast dem igen.


Jag själv har kontakt med sjukgymnast, men det kommer ta ett tag innan jag träffar henne igen och denna fråga grämer mig. Detta har aldrig hänt förut så ingen vet riktigt hur man ska gå vidare. Skulle vilja ha fler synvinklar på det hela. Är tacksam för svar.
/Frida


Hoppas att ni blev lite klokare. Ingen rolig grej det där, måste vara ovanligt mycket otur. Nu håller jag tummarna för dig Frida framöver!

Nike + Liberty London

Läste i DN i veckan om samarbetet mellan Liberty i London o Nike. De skulle lanseras där i veckan om jag inte minns fel, men att de även att utvalda modeller skulle komma till Sverige senare i år. Nu har jag luskat fram att de lanseras 1:a maj o att de kommer att finnas på Sneakers n´ Stuff o på Caliroots (när de finns där vet jag inte men det borde ju vara i början på maj som är planen). Jag har redan hittat tre favoriter som gärna får bli mina...

 De blommiga kändes så söta... Som vardagsskor är ju denna sula skön men som dansskor vill jag hellre ha de med mjukare o tunnare sula.

 Som de här! Riktigt coola på nära håll, flygplan är otippat mönster på träningsskor, det gillar jag.

Naturligare mönster, ser ut som löv o grenar om man tittar noga. Inte lika iögonfallande, men diskreta o snygga. Med ett par gröna skosnören skulle de bli riktigt heta :o)

Zumba!

Min kollega Ehlin o jag, rejält trötta efter två dagars härlig utbildning. I spegeln bakom oss kan man ana kursledaren Steve Boedt i blått.

Förra veckan var jag i Stockholm så därför har jag lyst med min frånvaro här på bloggen. Det som är glädjande är att jag hunnit med en massa bra o roliga grejer :o)

I onsdags var jag på Houdinis utförsäljning i Nacka o shoppade en supersnygg luvtröja, en illgul mössa o en tunn svart dunjacka. Ju mer funktionskläder jag har desto mer vill jag vara ute o röra på mig. Perfekt!

Under torsdagen hade jag planerat hinna med en massa ärenden på stan o några dejter med gamla kompisar, men allt gick i stöpen till förmån för en dag framför datorn med min brors nya skrivare som bästa vän. 8 timmar senare hade jag skrivit ut alla inbjudningskort till höstens bröllop...

Fredag o lördag var det då Zumbainstruktörsutbildning. Jag hade inte så höga förväntningar då en kollega till mig gått den tidigare, o inte upplevt att hon fått så mycket ut av själva utbildningen. Jag däremot älskade den. Den överträffade verkligen mina förväntning tack vare kursledaren Steve som var otroligt inspirerande o grymt väl förberedd. Hans klasser var otroligt väl förberedda o det ligger troligtvis hur mycket arbete bakom som helst...

Jag hade väldigt mycket glädje av att jag instruerat BodyJam i många år o kört de flesta stegen/stilarna sedan innan, o att jag hade rörelsemönstret i stort i kroppen. Är man ny som instruktör är det nog nästan omöjligt att göra ett bra jobb efter den korta utbildningen o har man aldrig dansat latinamerikanska danser tidigare, krävs det ett enormt engagemang o många timmars träning innan man är redo.

Vill ni veta mer om utbildningen är det bara att fråga!

Mellanfotsbesvär

Det är relativt vanligt i idrottssammanhang att man skadar sina fötter på ett eller annat sätt. Fötterna utsätts för mycket bara genom att vi springer, hoppar o landar på dem. När vi dessutom varierar underlag, ställer krav på snabba vändningar eller får för oss att vi ska sparka på bollar med dem, är de i en ännu mer utsatt position.


Jag har fått ett mail från en kille som heter Bob som beskriver följande;

Hej!
Mitt namn är Bob och jag har problem med min fot som jag skadade i måndags. Jag skulle skjuta en fotboll, men råkade skjuta på en lagkamrats fot och efter det så gjorde det väldigt ont i foten. Smärtan är liten när jag inte belastar den, men mest när jag försöker att gå eller springa. Jag har inte stukat den och den är inte svullen. Jag har även ont när jag känner och vrider på foten. Smärtan är mest i mitten av foten och jobbigast när jag verkligen trampar ner foten och det känns i mitten av fotleden. Jag har lagt tigerbalsam, men det har inte hjälpt så mycket. Smärtan har sjunkit lite men är dock kvar.


Det är som vanligt lite klurigt att veta vad du kan ha råkat ut för utan undersökning, men de två troligaste orsakerna till dina besvär är att du antingen råkat ut för en stukning av ligamenten kring mellanfotsbenen (vilket det talar för eftersom foten inte utsattes för något större våld samt att dina besvär redan är lindrigare) eller att du har haft riktig otur o drabbats av en spricka i något av mellanfotsbenen.

På bilden till höger ser Ni ligamenten kring vristen o i mellanfoten, o som ni säkert förstår, så är det inte bara de större på in- o utsidan som man kan "vricka". Stukningar av de små ligamenten brukar resultera i de besvären du beskriver. Som tur är så brukar de bli väsentligt bättre efter bara ett par-tre veckor. Det man kan göra är att se till att ha ordentligt med fotvalvsstöd i de skor man bär när man är uppe o går, för att minska belastningen lite på de skadade strukturerna.





Här ser man tydligt de olika skellettdelarna som finns i delar av fotroten, i hela mellanfoten o framåt. De som du, om du nu haft rejäl otur, kan ha råkat ut för är en spricka eller såklart i värstaste värsta fall en fraktur, i något av metatarsalbenen, utifrån de besvär du beskriver.


Mitt råd till dig är att avlasta med hålfotsstöd o i största möjliga mån undvika det som gör ont. Avvakta ytterligare en vecka o om det inte blir mycket bättre, att du nästan inte känner av något när du bara går o står, så söker du dig vidare. Antingen så går du via din vårdcentral eller så kontaktar du en sjukgymnast privat (brukar vara det enklaste sättet om man bor i en något sånär stor stad).


Lycka till o hoppas att du snart blir bättre!

Ut o njut!

Såhär års vill jag passa på att vara ute så mycket som möjligt. Den friska luften (om än den varit kall många dagar denna vintern) gör mig både piggare o gladare. Inbillar mig att den gör mig friskare också (det borde för övrigt heta att man går ut i friskluften o inte bara friska luften).

Reflekterade häromdagen över att det inte alltid varit så. När man var liten älskade jag som de flesta andra knattar att vara ute o leka. Det fanns ju så mycket man kunde göra utomhus o man behövde inte vara försiktig med något. Att vara ute främjade kreativiteten o gjorde leken mer tillåtande.

Under tonåren var det sedan ingen höjdare att vara ute (förutom att jag alltid älskat att åka slalom). Man hängde hellre med kompisarna hemma hos någon än var ute. I o för sig, nog fanns det saker som lockade ute, men generellt var det mer inomhus man befann sig.

Nu i vuxen ålder längtar jag ut mest hela tiden. Kom då häromdagen på en tänkbar förklaring. Klädseln.

När man var en liten knodd blev man klokt påpälsad av föräldrarna. Då man sedan kom upp i tonåren o hög snedlugg var modernt, värmdes jag aldrig av en mössa o filaskorna på fötterna kan nog inte ses som de lämpligaste vinterskorna. Dagens ungdomar har antingen skejtskor, converse eller plastskinnstövlar med hårdplastsula, inte heller att klassa som ultimata vinterplagg.

Nej, att jag har lärt mig att klä mig vettigt, är nog en av hemligheterna till att jag helst skulle vara ute hela dagarna. Innan jag blev introducerad i funktionsplaggsvärlden var det aldrig ren njutning, aldrig på samma sätt som nu. Mitt tips för dagen blir alltså, lägg pengarna på snygga o vettiga funktionsplagg, så håller du dig friskare, blir gladare o kreativiteten tillåts flöda. Mer utomhus till folket!

Avlastningsbälten, babyselar o andra hjälpmedel

Idag fick jag ett mail som fick mig att resa mig ur solstolen, lägga DNs soduko åt sidan o gå in från solen. Jag verkligen älskar att diskutera frågor som egentligen saknar rätt eller fel, utan bara handlar om att lyssna på sin kropp o hitta vad som är rätt för den. Skulle fler av oss lyssna på o lära känna vår kropp, skulle vi klara oss från mycket besvär här i livet.

Hej!
Jag undrar vad om du känner till någon studie eller fakta som säger att det är bra att avlasta tyngd i höfthöjd? Tänker då på babyselar, ryggsäckar med avlastningsbälten, och den här produkten: http://www.micrologistic.com/docs/93_Avlastningsb%E4lte_l%E5g.pdf
Kan man verkligen säga att det är bra att avlasta på höften, eller handlar det snarare om att det är bra att fördela tyngden mellan flera punkter (ex armar och höft)? Vore tacksam för svar!
 
Vänliga hälsningar,
Hanna

Mitt svar till Hanna blir alltså att testa. Rent teoretiskt så torde det bero på flera aspekter så som huruvida belastningen ser ut, hur man bär selen/avlastningsbältet, hur man själv ser ut i kroppen o hur man kan variera sig.
Är det man ska bära exempelvis väldigt tungt i en ände man inte kan bära nära sig om man använder ett hjälpmedel, så blir det ju inte till ngn större hjälp.

Bär man som i produkten du länkar till, alltid på samma sida o dessutom skjuter ut höften till en assymetrisk (ensidig/sidoojämn) position, så är risken att man får besvär pga det. Bär man däremot den som mannen på den vänstra bilden, rakt framför sig, så ser det ju väldigt bra ut. Dock kan det uppstå besvär här också. När jag ex gjorde lumpen så minns jag att det var många killar som fick besvär av ryggsäckarnas avbärarbälten. De fick smärtor under dem både i hud o muskulaur då de troligtvis var mkt tunt byggda just där.

Generellt så är jag positiv till hjälpmedel av denna sort. Det viktigaste är att man utgår från sina besvär o avlastar dem. Har man besvär med axlar, nacke, armar, nacke o bröstrygg känns det supervettigt att testa o förlägga belastningen längre ner. Har man däremot besvär med bäckenleder, kotglidningar/överrörlighet i ländryggen, knä- eller fotbesvär, kanske inte detta är nyckeln för dig. Då kanske det är bättre att se över lyftteknik, trappgång o avseende hjälpmedel, skor o ev stödortoser.

Vad det gäller bärselar för småbarnsföräldrar är det ofta flera fördelar (men som alltid också nackdelar). Man har händerna fria o kan göra lite mer, kan vara extra viktigt om man har flera barn. Man har barnet nära o förhoppningsvis rakt framför sig eller på ryggen vilket ger en jämn belastning som bra variation mot den tyvärr ensidiga belastning som annars lätt tar överhanden. Ofta har man tappat mycket av styrkan i överkropp o bål (särskilt om man inte tränat så mkt under graviditeten), då kan det vara skönt med avlastning för armarna, men tyvärr kan det ge mkt spänningar i nacke/axlar av axelremstrycket. Med den lilla kärleken fram på bröstet är också risken att man blir mer framåtroterad i axlarna både av axelremmarna o de mjölktunga brösten, vilket i sig kan ge besvär. Att titta ner med huvudet är också oerhört tungt för nacken. En annan baksida kan ju också vara att barnet blir väldigt glad i att bli buren... För de flesta innebär hjälpmedel i form av avlastnings vid bärande, ett sort plus i vardagen. Jag har ju valt att fokusera mest på det ergonomiska, men man får ju inte glömma att man ofta vinner en massa andra saker så som tid o glädje, av att använda dem.

Det är som ni förstår nästan omöjligt att ge specifika råd men man kan aldrig säga att något inte funkar förrän man testat det!