Mellanfotsbesvär

Det är relativt vanligt i idrottssammanhang att man skadar sina fötter på ett eller annat sätt. Fötterna utsätts för mycket bara genom att vi springer, hoppar o landar på dem. När vi dessutom varierar underlag, ställer krav på snabba vändningar eller får för oss att vi ska sparka på bollar med dem, är de i en ännu mer utsatt position.


Jag har fått ett mail från en kille som heter Bob som beskriver följande;

Hej!
Mitt namn är Bob och jag har problem med min fot som jag skadade i måndags. Jag skulle skjuta en fotboll, men råkade skjuta på en lagkamrats fot och efter det så gjorde det väldigt ont i foten. Smärtan är liten när jag inte belastar den, men mest när jag försöker att gå eller springa. Jag har inte stukat den och den är inte svullen. Jag har även ont när jag känner och vrider på foten. Smärtan är mest i mitten av foten och jobbigast när jag verkligen trampar ner foten och det känns i mitten av fotleden. Jag har lagt tigerbalsam, men det har inte hjälpt så mycket. Smärtan har sjunkit lite men är dock kvar.


Det är som vanligt lite klurigt att veta vad du kan ha råkat ut för utan undersökning, men de två troligaste orsakerna till dina besvär är att du antingen råkat ut för en stukning av ligamenten kring mellanfotsbenen (vilket det talar för eftersom foten inte utsattes för något större våld samt att dina besvär redan är lindrigare) eller att du har haft riktig otur o drabbats av en spricka i något av mellanfotsbenen.

På bilden till höger ser Ni ligamenten kring vristen o i mellanfoten, o som ni säkert förstår, så är det inte bara de större på in- o utsidan som man kan "vricka". Stukningar av de små ligamenten brukar resultera i de besvären du beskriver. Som tur är så brukar de bli väsentligt bättre efter bara ett par-tre veckor. Det man kan göra är att se till att ha ordentligt med fotvalvsstöd i de skor man bär när man är uppe o går, för att minska belastningen lite på de skadade strukturerna.





Här ser man tydligt de olika skellettdelarna som finns i delar av fotroten, i hela mellanfoten o framåt. De som du, om du nu haft rejäl otur, kan ha råkat ut för är en spricka eller såklart i värstaste värsta fall en fraktur, i något av metatarsalbenen, utifrån de besvär du beskriver.


Mitt råd till dig är att avlasta med hålfotsstöd o i största möjliga mån undvika det som gör ont. Avvakta ytterligare en vecka o om det inte blir mycket bättre, att du nästan inte känner av något när du bara går o står, så söker du dig vidare. Antingen så går du via din vårdcentral eller så kontaktar du en sjukgymnast privat (brukar vara det enklaste sättet om man bor i en något sånär stor stad).


Lycka till o hoppas att du snart blir bättre!

Ut o njut!

Såhär års vill jag passa på att vara ute så mycket som möjligt. Den friska luften (om än den varit kall många dagar denna vintern) gör mig både piggare o gladare. Inbillar mig att den gör mig friskare också (det borde för övrigt heta att man går ut i friskluften o inte bara friska luften).

Reflekterade häromdagen över att det inte alltid varit så. När man var liten älskade jag som de flesta andra knattar att vara ute o leka. Det fanns ju så mycket man kunde göra utomhus o man behövde inte vara försiktig med något. Att vara ute främjade kreativiteten o gjorde leken mer tillåtande.

Under tonåren var det sedan ingen höjdare att vara ute (förutom att jag alltid älskat att åka slalom). Man hängde hellre med kompisarna hemma hos någon än var ute. I o för sig, nog fanns det saker som lockade ute, men generellt var det mer inomhus man befann sig.

Nu i vuxen ålder längtar jag ut mest hela tiden. Kom då häromdagen på en tänkbar förklaring. Klädseln.

När man var en liten knodd blev man klokt påpälsad av föräldrarna. Då man sedan kom upp i tonåren o hög snedlugg var modernt, värmdes jag aldrig av en mössa o filaskorna på fötterna kan nog inte ses som de lämpligaste vinterskorna. Dagens ungdomar har antingen skejtskor, converse eller plastskinnstövlar med hårdplastsula, inte heller att klassa som ultimata vinterplagg.

Nej, att jag har lärt mig att klä mig vettigt, är nog en av hemligheterna till att jag helst skulle vara ute hela dagarna. Innan jag blev introducerad i funktionsplaggsvärlden var det aldrig ren njutning, aldrig på samma sätt som nu. Mitt tips för dagen blir alltså, lägg pengarna på snygga o vettiga funktionsplagg, så håller du dig friskare, blir gladare o kreativiteten tillåts flöda. Mer utomhus till folket!

Avlastningsbälten, babyselar o andra hjälpmedel

Idag fick jag ett mail som fick mig att resa mig ur solstolen, lägga DNs soduko åt sidan o gå in från solen. Jag verkligen älskar att diskutera frågor som egentligen saknar rätt eller fel, utan bara handlar om att lyssna på sin kropp o hitta vad som är rätt för den. Skulle fler av oss lyssna på o lära känna vår kropp, skulle vi klara oss från mycket besvär här i livet.

Hej!
Jag undrar vad om du känner till någon studie eller fakta som säger att det är bra att avlasta tyngd i höfthöjd? Tänker då på babyselar, ryggsäckar med avlastningsbälten, och den här produkten: http://www.micrologistic.com/docs/93_Avlastningsb%E4lte_l%E5g.pdf
Kan man verkligen säga att det är bra att avlasta på höften, eller handlar det snarare om att det är bra att fördela tyngden mellan flera punkter (ex armar och höft)? Vore tacksam för svar!
 
Vänliga hälsningar,
Hanna

Mitt svar till Hanna blir alltså att testa. Rent teoretiskt så torde det bero på flera aspekter så som huruvida belastningen ser ut, hur man bär selen/avlastningsbältet, hur man själv ser ut i kroppen o hur man kan variera sig.
Är det man ska bära exempelvis väldigt tungt i en ände man inte kan bära nära sig om man använder ett hjälpmedel, så blir det ju inte till ngn större hjälp.

Bär man som i produkten du länkar till, alltid på samma sida o dessutom skjuter ut höften till en assymetrisk (ensidig/sidoojämn) position, så är risken att man får besvär pga det. Bär man däremot den som mannen på den vänstra bilden, rakt framför sig, så ser det ju väldigt bra ut. Dock kan det uppstå besvär här också. När jag ex gjorde lumpen så minns jag att det var många killar som fick besvär av ryggsäckarnas avbärarbälten. De fick smärtor under dem både i hud o muskulaur då de troligtvis var mkt tunt byggda just där.

Generellt så är jag positiv till hjälpmedel av denna sort. Det viktigaste är att man utgår från sina besvär o avlastar dem. Har man besvär med axlar, nacke, armar, nacke o bröstrygg känns det supervettigt att testa o förlägga belastningen längre ner. Har man däremot besvär med bäckenleder, kotglidningar/överrörlighet i ländryggen, knä- eller fotbesvär, kanske inte detta är nyckeln för dig. Då kanske det är bättre att se över lyftteknik, trappgång o avseende hjälpmedel, skor o ev stödortoser.

Vad det gäller bärselar för småbarnsföräldrar är det ofta flera fördelar (men som alltid också nackdelar). Man har händerna fria o kan göra lite mer, kan vara extra viktigt om man har flera barn. Man har barnet nära o förhoppningsvis rakt framför sig eller på ryggen vilket ger en jämn belastning som bra variation mot den tyvärr ensidiga belastning som annars lätt tar överhanden. Ofta har man tappat mycket av styrkan i överkropp o bål (särskilt om man inte tränat så mkt under graviditeten), då kan det vara skönt med avlastning för armarna, men tyvärr kan det ge mkt spänningar i nacke/axlar av axelremstrycket. Med den lilla kärleken fram på bröstet är också risken att man blir mer framåtroterad i axlarna både av axelremmarna o de mjölktunga brösten, vilket i sig kan ge besvär. Att titta ner med huvudet är också oerhört tungt för nacken. En annan baksida kan ju också vara att barnet blir väldigt glad i att bli buren... För de flesta innebär hjälpmedel i form av avlastnings vid bärande, ett sort plus i vardagen. Jag har ju valt att fokusera mest på det ergonomiska, men man får ju inte glömma att man ofta vinner en massa andra saker så som tid o glädje, av att använda dem.

Det är som ni förstår nästan omöjligt att ge specifika råd men man kan aldrig säga att något inte funkar förrän man testat det!

Diffusa bröstryggs- o skulderbesvär

Nedan beskriver Fredrik i sitt mail något som jag vet att många känner igen sig i. Han har även sökt hjälp för sina besvär men inte blivit så mycket bättre. Tyvärr är det ju så att det sällan räcker men någon enstaka manuell behandling utan man måste se till varifrån besvären kommer. Det vi som terapeuter ofta kan hjälpa till med är smärt/besvärslindring o att konstatera varifrån besvären kommer, vilka strukturer det är som ställer till det. 

Jag har varit stel och öm nu i typ ett år och det går inte över. Där det är stelt och ömt är mellan och under mina skulderblad. Upplever det trögt att utsreckta lyfta upp mina armar över huvudet. Det känns även väldigt segt att vrida på överkroppen åt både höger och vänster.

Känner att jag bara blir stelare och ömmare från nacken och ner till svanken. Var hos en ostiopat för några månader sedan och han konstaterade att jag hade sned höft

Och en ryggrad som var som ett S.

Han rätta till mig och nu kan jag i alla fall sitta ner men jag är fortfarande stel och öm.

Som sagt där det är värst är skulderbladen och det faktum att det är trögt att lyft upp mina armar i luften.

Undrar nu vem jag ska gå till för att bli av med det här som aldrig verkar gå över?

Och som sagt det är inte det att jag har ont det känns bara som om jag satt fast på nåt sätt.

Vad gäller sjukgymnast eler naprapat eller vad?

Med vänlig hälsning
Fredrik 

På bilden (de bilder jag visar här på bloggen har jag lånat från diverse sidor för att ni ska lära er så mycket som möjligt) ovan kan du se hur många muskler det är som direkt påverkar skulderbladets rörelser. Det "rutiga" till vänster på bilden föreställer ryggraden o skulderbladet ser man sedan bakifrån (hö skulderblad). Det vita benbiten som går nästan vågrätt är en benås på skulderbladet (den går ofta att känna på sig själv). Som ni ser är det muskler både på utsidan o på "basidan" av skulderbladet som påverkar dess rörelse direkt.

I ditt fall låter det som att besvären kommer från muskulaturen. Steg 1 skulle jag föreslå är att jobba med just muskulaturen (hållningsträning, cirkulation, stretch, styrketräning etc) för att du ska få tillbaka din rörlighet. Sedan måste man självklart jobba med att lista ut vad det är som orsakar dina muskelbesvär, steg 2. Detta är nyckeln till en långsiktig lösning på dina besvär. 

Är det något medfött eller beror det på din hållning o arbetsställning? Är det så att du har en sk scolios (ryggraden är snirklig (S eller C formad) på ett eller annat sätt) eller kan besvären komma från en benlängdsskillnad? 

Oavsett så tycker jag att du Fredrik ska söka efter mer hjälp. Hjälp med besvärslindring men ffa hjälp med att lista ut vad besvären kommer ifrån så att man kan jobba utifrån orsaken. Du kan antingen vända dig till en sjukgymnast eller en naprapat, båda yrkesgrupperna har generellt de verktygen du behöver, men leta tills du hittar en som du får förtroende för o som hjälper dig att undersöka lite djupare i dina besvär.

Lycka till!

Ett forum för alla åldrar, iaf från mitten o ner

Det är extra roligt att se att även de yngre åldrarna hittar hit. Hoppas att detta blir ett forum som alla känner sig bekväma med. Nedan följer ett mail från en kille som heter Gustav som verkar haft besvär länge.

Hejsan!

Jag skejtade hela sommarlovet för 2 år sen, och det var ett speciellt trick som fick mig att få riktigt ont i hälen och jag har haft det sen dess, men i mindre skala. Jag skulle hoppa utför en kanske 1 meter kant och landa på asfalt antingen landade jag så hårt på brädan för jag kunde inte ens gå efter hoppet eller så landade jag med nästan bara tårna och lite till på brädan men hela hälen böjdes liksom ut riktigt mycket.. Det läker aldrig och så fort jag är med på gympan i skolan så har jag riktigt ont när jag springer och efter hela gympan..

Har haft ont i 2 år nu, fast nu är det värre än förr. Kan detta vara hälsporre eller vad är det? Det läker liksom aldrig av sig självt. Har inte varit hos en sjukgymnast men nu när man verkligen vill bli i form igen till sommaren..

Tack på förhand!

 Gustav 15 år


Som vanligt så återkommer jag till hur svårt det är att ställa diagnos utan undersökning. I ditt fall skulle jag vilja veta var kring hälen dina besvär sitter. Är det under "hela" hälen? Är det vid framkant undertill på hälen? Är det på baksidan av hälen? Är det från hälen till någon av fotknölarna?

Hoppas att du kommer tillbaka hit så jag kan ge dig lite råd på vägen :o)